Because I´m worth it

Semester. I´m off.

Lev väl!

Morning theft

Det följde även med en sån där liten puttenuttig tub med kladd som tydligen ska få påsar och allsköns mörka hemskheter under ögonen att försvinna spårlöst.

Vilken jävla bluff.

Efter att ha fortsatt gay-temat för kvällen med sen middag, rosévin och cava, följt av en avrundande icke-gayig porter på en närliggande pub återtog jag herraväldet över sänghalmen strax efter tre på natten. Smorslat ögonen, jajjajojävlarockså.

Döm om min förvåning när jag skuttar upp med tuppen fyra timmar senare för att i nyvunnen nykterhet (så mycket blev det inte under kvällen) anamma arbetsdagen, tittar mig i spegeln och skådar något som mest kan liknas vid en vilsekommen fjortispunkare med grav näringsbrist och för god tillgång till kajal.

”Anti-dark-circles” my ass! Jag har sett rävgryt som varit vackrare.

Alltså, smörja små krämer kring ögonen innan läggdags är duktigt knapsu. Om de dessutom inte fungerar, vad är då meningen?
Jag är skeptisk. Tror jag provar på Torsten också för säkerhets skull, ser han inte ut som en sommaräng imorgon så skickar jag hotbrev till L´OREAL.

Original Fire

Lönen damp ner idag.
13 små rara för två veckors arbete. Me like.

Stärkt av min nyfunna rikedom har jag begivit mig ut på stadens gator och torg och Fab-5-shoppat.

Jepp.

Jag har investerat i hudvårdsprodukter.
Nu är mitt ansikte lent som en barnrumpa (om man bortser från skäggstubben).
Pormaskar göre sig icke besvär. Förpackningen förkunnade att nu skulle jag slippa stramheten som annars orsakas av vanlig intvålning.

Wtf?

Som om jag skulle ha klivit upp och masserat tvål i hela nyllet varje morgon?
Jag är född och uppvuxen i norrland, för satan.
Vi kliver upp. Duschar. Punkt.
Det som inte försvunnit då, det får man helt enkelt leva med.

Nåja, jag är inte den som är den. Nu har jag tvättat. Masserat och smörjt.

Imorgon ser jag ut som Schenkenberg.

Banne mig.

Et tu, Brute?

Torsten, den ludna lilla förrädaren, inledde idag ett plötsligt och intensivt lobbyarbete. Efter att ha traskat runt okopplad i skogen med mig hela sommaren och skött sig exemplariskt, varpå jag nästan börjat hysa en antydan till förtroende och tillfredställelse inför hans nivå av fostran, slog det plötsligt slint i hans håriga lilla huvud vid den plötsliga förnimmelsen av älgdoft. Vi har varit i kontakt med en försvarlig mängd älgar hittils under sommaren, och om än de har varit lockande så har han dock fogat sig under husses förmanande blick och avstått närmare undersökningar. Idag drog däremot den ludne lille Judas som en avlöning mellan tallarna i ett obevakat ögonblick. Att jag synnerligen högljutt informerade om att min blodsockernivå inte såg med blida ögon på tilltaget berörde honom inte det minsta. Poff, så var han borta.

Varför han så plötsligt framförde en sådan uppenbar önskan om att få bli handskar till jul är för mig en gåta, men fortsätter lobbyarbetet får jag nog börja överväga att bifalla hans vilja. När han slutligen behagade återkomma höll jag i bestämda ordalag ett förmanande tal om betydelsen av ”ständig uppsikt och kontroll”, ”hundförbud” samt ”älgjakten börjar först i september ditt dumma jävla våp!”, något som Torsten godmodigt lyssnade på men utan att visa någon djupare ånger eller insikt.

Nåja, en gång är ingen gång. Två gånger är varma pälshandskar till jul.

Eller möjligen en jämthundsboa.

Wherever I may roam

Sommar är studentens viloperiod. Det är då vi ska vila upp våra utarbetade, tentapsykotiska små kroppar inför ytterligare en lärofylld termin. Sol och bad. Sovmorgon. Paraplydrinkar i hängmattan.

Och sånt.

Jag har naturligtvis tagit fasta på dessa enkla principer och laddar således upp min stackars kropp med 70 timmars arbetsveckor, horder av muterade mygghelveten och en försvarlig mängd sunkiga vandrarhem. På fem veckor har jag tankat i racer-Saaben 7500 pix i ren bensin, avverkat tre ljudböcker och två i pocketformat, sett hundrafemtielva döende norrbottniska byar och lika många privatimporterade thailändska fruar, skrämt slag på fyra underåriga mopedister i Hakkas, överskridit samtliga hastighetsbegränsningar på E4:an mellan Skellefteå och Töre samt inventerat ett försvarligt antal kvadratkilometrar skog från Skellefteå och ända upp till Pajala.

Jepp, när vanliga industriföretag inventerar sina tillgångar skickar de in en tjomme i lagerbyggnaden för att räkna. För skogsbolagens del innebär det istället att skicka ut en långbent jägmästarstudent, iklädd sexig inventeringsväst med en likaledes stilfull och elegant skrivplatta på magen, långt in i den djupa skogen för att ta reda på vad som finns och inte finns, samt undersöka huruvida de entreprenörstjänster som köpts har utförts enligt instruktion.

 Ett underbart jobb när solen skiner. Inte likafullt så underbart när regnet öser ner.

 Men jag är inte bitter.

Faktiskt inte. Jag stortrivs. Det är riktigt behagligt att lalla runt i friska luften hela dagarna. Att jag dessutom har betalt för att köra bil flera timmar om dagen och lyssna på kriminalromaner är bara ytterligare lök på laxen.

Däremot vore det hallon med en ledig helg. Det var tre veckor sen sist..