I dagens kvällsöppet med Lennart Ekdahl debatterades huruvida det verkligen är så klokt att påtvinga skolbarnen lättmargariner och lättmjölk för att förebygga fetma och gynna hälsosamma födopreferenser. Med i debatten fanns lchf-förespråkaren Annika Dahlqvist, GI-Paulún, professor Claude Marcus, ”expert” på barnfetma samt livsmedelsverkets representant Annica Sohlström.
Inte så mycket vettigt blev sagt egentligen. Dr Dahlqvist gav ett blekt intryck. Hon har väldigt mycket på fötterna men saknade tydligt förmågan att använda det i debatten. Paulún var mest intresserad av att marknadsföra sin inkomstbringande GI-diet och Marcus och SLV stod för den konservativa hållningen.
Mest intressant blev det dock i slutet av debatten.
Claude Marcus förespråkade starkt de gällande kostråden för viktnedgång. Det är för övrigt samma råd som gällt under det som överläkare Rössner på Karolinska Sjukhusets överviktsenhet själv klassar som ett 20-årigt fiasko i kampen mot fetman.
Själv menade Marcus i sin utläggning att det var bara att använda sunt förnuft så insåg ju vem som helst att äta fett för att motverka fetma var helt befängt. Logiken var solklar, lika kan omöjligt bota lika. Äter man fett blir man fet, inte smal, det säger sig självt. På samma vis blir man självklart grön av att äta grönsaker. Logiken är oantastlig.
SLV:s representant började prata om hur viktigt det är att ha en ödmjuk inställning till de vetenskapliga rönen, att man inte ska ta allting för givet. Tydligen är det enbart en hållning som bör innehas av förespråkarna av andra teorier eftersom Sohlström tidigare i programmet hade betonat att just SLV:s rekommendationer bygger på en mycket stark vetenskaplig grund, och att hävda motsatsen vore rent nonsens.
Därför ska således skolbarnen äta lättmargariner och lättmjölk, minska på det mättade fettet. Ty eftersom SLV säger så, så är det per definition sant, och finner man rön som talar emot SLV ska dessa rön behandlas synnerligen ödmjukt eftersom de per samma defintion inte kan vara sanna.
Själva har SLV efter påtryckningar inte kunnat leverera något vetenskapligt stöd för det mättade fettets farlighet. Man hänvisar istället till Världshälsoorganisationen, WHO, helt i enlighet med den gamla goda grupptrycksprincipen ”om alla andra gör det kan det ju inte vara fel”.
WHO stödjer sig på en konsensusrapport från The Nutrition Committee of the American Heart Association. I den finns blott två argument för det mättade fettets farlighet, dels att mättat fett höjer kolesterolen samt en studie av Willet-gruppen som visade att sjuksköterskor som åt mer mättat fett utvecklande hjärtinfarkt i högre utsträckning än andra.
Att mättat fett skjuter kolesterolvärden i höjden och därigenom är hälsovådligt är ett sk indirekt evidens. Problemet med det är att man inte kan säga att bara för att A orsakar B, som i sin tur orsakar C, så är A orsaken till C. T ex om jag börjar motionera på cykel efter vägarna så ökar min vistelsetid på trafikerade vägar. Mer tid på cykel längs trafikerade vägar ökar risken för en för tidig dö i en olycka. Ökad cykelmotion leder alltså med samma logik till ökad risk att dö i förtid. Logiskt eller hur?
Ett än starkare motargument är att man redan tillbakavisat att mättat fett höjer kolesterolvärdena. Det finns ej heller någon hållbar studie som visar att ett högt kolesterolvärde innebär ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, trots att det fortfarande är en allmän sanning.
Men sjuksköterskorna då? De dog ju som flugor? Problemet med den studien var att när man korrigerat för andra komponenter i kosten så försvann allt samband, och inget samband har heller återfunnits i mer än 30 liknande studier.
Det är detta SLV menar när de säger att deras kostråd bygger på starka vetenskapliga bevis. Och det är alltså dessa ”starka vetenskapliga bevis” som stödjer att svenska skolbarn ska dra ner på det mättade fettet för att grundlägga sunda levnadsvanor..
Grattis alla skolbarn!
